Utveckla livsmedvetenhet

I ett tidigare inlägg har jag varit inne på att vi människor har så lätt att sätta etiketter på allt i vår omgivning. Vi skolas tidigt in i ett sådant förhållningssätt. Först när krisen är ett faktum skakas vi om och tvingas ompröva tidigare invanda levnadsmönster och förhållningssätt. Går det att hitta en livsväg med bevarad ödmjukhet inför livets skiftningar och människors olikheter?

Anne- Lise Lovlie Schibbye har skrivit boken ”Livsmedvetenhet – om att vara närvarande i sitt liv”. I boken tar hon upp två intressanta begrepp; existens och essens.

Foto: Elisabeth Jönsson, Punctum saliens

Kunskap om essens och existens

De flesta av oss kan nog komma ihåg existentiella ögonblick då vi upplevt en stark närvaro i nuet eller som författaren till boken Livsmedvetenhet skriver ”en tillgång till djupet i varat”. Existensen kan träda fram i möte med naturen, med konst och med teater. Den träder fram när ett barn föds eller när en nära anhörig går bort eller om man drabbas av en allvarlig sjukdom.Existensen kan visa sig i våra liv som ångest, leda, tomhet och meningslöshet. Essensen däremot är något som vi förvärvar under livets gång. Essensen handlar om hur man är sedd i omgivningens ögon och genom essensen får jag en identitet. Anne-Lise Lovlie Schibbye skriver att just öppningar till existensen kan bli avgörande för vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv. Som jag tolkar henne,  menar hon att om vi är öppna för de känslor som själva existensen innebär, reflekterar över dem och vad de står för i våra liv kan vi bli friare som människor. Friheten följer av att vi utvidgar och fördjupar vår livsmedvetenhet.

” Kanske kan vi säga att vi måste använda förmågan till reflektion för att verkligen bli människor. Genom den lär jag känna mig själv och eventuellt förändra mig. På så sätt är självreflektion avgörande för livsmedvetenhet. Den ligger dessutom till grund för vår förmåga att vara inlevelsefulla och medkännande och därför för förståelsen av andra.

Ur boken Livsmedvetenhet – om att vara närvarande i sitt liv av Anne-Lise Lovlie Schibbye

Foto: Elisabeth Jönsson, Punctum saliens

När vi börjar öppna upp oss för existensen och de känslor som detta för med sig ökar vår förmåga,  menar författaren, att vara närvarande i våra egna liv. Vi börjar då leva mer i enlighet hur vi själva vill och inte hur omgivningen vill att vi ska leva.Min egen erfarenhet är att det ofta är så att när tiden för reflektion minskar så tappar jag kontakten med mitt inre. Det är när man har slutat att lyssna till sig själv och det som är rätt för just mig, kanske för att man inte vågar, vill eller har tid för  möta de svåra känslorna, som man gärna börjar jämföra sig med andra. Vi kanske missunnar andra eller börjar tävla för att bli bättre än andra istället för att bli oss själva och de unika människor vi egentligen är.

Anne-Lise Lovlie Schibbye skriver:

” Först när vi själva är avgränsade som individer kan vi börja se andra.”

I ett samhälle där livstakten är hög och tiden för reflektion blir allt mindre är det lätt att förstå att essensen gärna tar över och försvagar ens livsmedvetenhet. Att regelbundet finna öppningar till existensen har ett stort värde för ens personliga hälsa och livskvalitet.

Foto: Elisabeth Jönsson, Punctum saliens

Skapa ro i själen

Och det är just därför som jag driver Punctum saliens, för den bibehåller min vakenhet, min nyfikenhet inför livets sårbarhet. Det är därför som jag skapar, skriver och målar. Jag arbetar för att ge mig tid att ställa mig till sidan en stund och betrakta för att se vad jag mår bra av. Har man sett hur snabbt livet kan skifta och försvinna blir livet något som man vill vårda ömt. Det finns flera sätt att möta existensen för att bibehålla kontakten med sitt inre. Andra sätt jag gärna använder mig av är långa skogspromenader. Att ge sig ut på långvandring är sedan urminnes tider ett välkänt sätt för att läka själen.

Vilka sätt använder du dig av för att utveckla och kontakt med dig själv och existensen? Anser du att det är viktigt? Varför/varför inte?

 

 

 

8 thoughts on “Utveckla livsmedvetenhet

  • 12 maj, 2012 kl. 7:27 f m
    Permalänk

    Tack för ditt fina inlägg, Elisabeth! Behovet av frihet har följt mig större delen av mitt liv. Många gånger har jag undrat vad den har stått för. Ganska sent i livet hittade jag den, just genom att verkligen möta mig själv. Skulle den någon gång gömma sig igen, hittar jag den i naturen, i skrivandet, i självreflektionen och i det lugna tempot i min hemby. Den lockas av tystnad och stillhet. Den talar hela tiden, men när jag omges av för mycket brus från annat, hör jag den inte. Först måste allt ovidkommande skalas bort.

    Kram

  • 11 maj, 2012 kl. 3:44 e m
    Permalänk

    Människor vandrar ofta i rädslan av att möta ”sitt sanna jag”.Jag tror att det är därför vissa lägger så stor vikt i andra människors val och icke val–dem flyttar fokus ifrån sig själva och slipper då möta det egna jaget,vilket i sin tur leder till att ”rädslan” har vunnit. Om man tränar sig i att acceptera att gjorda val är gjorda,och lämna det vid det, så tror jag att man lättare kan se den lärdom dem var menad att vara och där med gå vidare på livsrikedomens stig! Stressen är vår tids folksjukdom och den ökar och ger fler och fler allvarliga sjukdomstillstånd om man inte bromsar i tid.När man inte längre känner igen eller hittar känslor som medkänsla,empati och glädje så är det dax att ta ett steg tillbaka ,och betrakta sig själv utifrån. Att då och då stanna upp och tex söka sig till naturens boning ,där dess ljud ,dofter och skönhet,berikar både kropp och själ! Susanne

    • 11 maj, 2012 kl. 5:03 e m
      Permalänk

      Tack Susanne för din kommentar.
      Du skriver bland annat. ”När man inte längre känner igen eller hittar känslor som medkänsla,empati och glädje så är det dax att ta ett steg tillbaka ,och betrakta sig själv utifrån”. Mycket tänkvärt.

  • 11 maj, 2012 kl. 11:01 f m
    Permalänk

    För att vara i kontakt med mig själv försöker jag skapa tidsutrymme i min vardag genom att stanna upp i nuet, för att varva ner och leva mera här och nu. Det ger mig tid till reflektion och eftertanke för att ta reda på vem jag är, vad jag vill och vart är jag på väg i livet? Att ta reda på vilka behov jag har handlar om att lära känna mig själv och det ger mig insikt om vilken betydelse tex. vila och återhämtning har för min kropp och själ. Det är viktigt för mig med en stunds vila och lugn för det öppnar upp för att göra aktiva val utifrån behov, och jag blir mer lyhörd och uppmärksam på vad som pågår i mitt inre och i min omgivning. Att vara i kontakt med mig själv gör att jag är mer avslappnad och i harmoni vilket jag märker på att mina tankar är mer fokuserad och klar. Det i sin tur underlättar för att jag ska våga ta egen ansvar, mod att sätta gräner för mig sjäv och min omgivning genom att säga nej och till att fatta beslut . Det blir svårt att skapa en personlig förändring om jag inte är medveten om vad jag behöver förändra eller förbättra i min vardag och jag väljer bort det som tar energi. Jag avsätter egentid till att göra det som får mig att må bra, tycker är roligt och njuter av för att skapa mera glädje. Jag riktar mitt fokus framåt utan att leva kvar i dåtiden och älta allt som har varit, och tar vara på stunden och ögonblicket som jag har just här och nu för att vara mera i kontakt med mitt inre. Därför anser jag att det är viktigt för mig och min egen hälsa och samtidigt signalerar jag om att jag är viktig, unik, betydelsefull – Jag har ett EGENVÄRDE!!

    Tack Elisabeth för dina tankar om livsmedvetenhet kram Maria Björk <3

    • 11 maj, 2012 kl. 5:06 e m
      Permalänk

      Tack själv Maria för dina tänkvärda rader som får mig att reflektera vidare. Jag funderar bland annat över denna rad;”Att vara i kontakt med mig själv gör att jag är mer avslappnad och i harmoni vilket jag märker på att mina tankar är mer fokuserade.”
      Något som ju verkligen är en konst i dagens samhälle.

  • 11 maj, 2012 kl. 8:49 f m
    Permalänk

    <3 Kära, Kära Elisabeth… vad mer finns att tillägga!!! Så Klokt, så Vist, så Insiktsfullt! Anne-Lise Lovlie Schibbye vill jag läsa mer om!
    Ojoj vad viktigt detta är… bl a för att må bra, vara fri, kunna välja, smitta av det till andra, inspirera, ge kraft, och för att kunna vara medskapare till den kärleksfulla värld vi alla innerst inne vill leva i!
    Kontakt med Existensen tar jag varje dag, här och nu, med hjälp av andningen, medveten närvaro. Glad varje sekund jag lyckas! Älskar uttrycket myntat av Milan Kundera "Varats Olidliga Lätthet". Jag är också så tacksam för mina Kära Vänner i bokcirkeln sedan 1998 där vi just nu diskuterar "Skuggeffekten-upptäck den dolda kraften i ditt sanna jag".
    Sedan 1990 har jag arbetat målmedvetet med min personliga utveckling, mediterat, andats, tränat mentalt, sagt nej, avstått, njutit, läst & lyssnat, reflekterat, coachat och därmed fått kontakt med mitt Sanna JAG, Essensen & Existensen. Jag är så Lycklig & Tacksam för det Berikande livet jag fått utifrån det arbete jag har lagt ner och också för det jag bidrar med till Glädje för så många.
    Jag vet snart inte hur jag skall kunna tacka DIG Kära Elisabeth. Tack vare Dig sammanfattar jag nu mitt utvecklingsarbete hittills, ser värdet av det och börjar ochså ana vilka fortsatta steg jag vill ta. Känns Gott! Varma KärleksKRAMar.

    • 11 maj, 2012 kl. 10:39 f m
      Permalänk

      Kära Tiina! Det betyder väldigt mycket när någon tar sig sådan tid att läsa det man skrivit. Detta inlägg var dessutom ganska långt och säkert inte helt lätt att ta till sig, men du har tagit dig tid, reflekterat och dessutom skrivit en lång reflekterande kommentar. Jag uppskattar detta oerhört mycket.

  • 10 maj, 2012 kl. 7:46 f m
    Permalänk

    I ett samhälle där livstakten är hög, tiden för reflektion är extra viktig…
    Härligt inlägg och tack för boktipset 🙂
    Kramar Halina

Kommentarer inaktiverade.