Skapa mening trots kunskap om livets sårbarhet

Med åldern utvecklas livsperspektiven

Jag vill stanna tiden, dra i bromsen. Nyss var du en liten baby. Nu är du en vuxen kvinna. Hur kunde det gå så fort?

Du har blivit så fin och jag är så glad. Glad för att du är mitt barn.

I maj i år fyller jag 46 år. För 22 år sedan födde jag dig. Mycket har hänt under livsresan. Att tiden skulle gå så fort anade jag inte då. Livet går in i en ny fas. Det finns plötsligt tid över att fundera över livet, men nu på ett annat sätt.Det är befriande att bli äldre. Och jag som när jag var tjugo trodde att livet var slut när man fyllde 40. Och mina föräldrar som jag då ofta tyckte inte hade en aning om hur man uppfostrade barn, så mänskliga det plötsligt har blivit.Vad är åldrande om inte möjlighet till djup, innehåll och mognad.När omgivningens förväntningar börjar försvinna så inträder befrielsen. Jag kan på ett mycket enklare sätt välja min livsväg.Och även om tiden för min livsresa krympt så rymmer den nu perspektiv såväl bakåt som framåt.

 

Livet är sårbart, men ändå meningsfullt

Att livet inte är givet lärde jag mig själv redan som barn. Erfarenheter som på olika sätt har präglat mina livsval. Det som kanske känns mest är känslan av tacksamhet över livet, över barnen, över maten, över att överhuvudtaget finnas till. Jag tänker ofta att vi i västvärlden borde odla vår tacksamhet över livet, över att leva i ett ickekrigsdrabbat land, över att ha mat på bordet, tack över huvudet, att se vitsipporna blomma om våren och få ligga vid stranden och sola om sommaren.

Och ändå stundtals funderar jag över vad jag vill åstadkomma med mitt liv , hur jag skapar mening. .Det handlar om en existentiell längtan.

En längtan som är gemensam för alla människor tror jag. Kanske är det därför som intresset för mystik och andlighet är så stort. I en tid när konsumismen tar upp stor del av vår lediga tid ( och sociala medier då också förstås) så ser vi idag en förändring.

Jag försöker regelbundet arbeta med att istället för att se brister odla min tacksamhet. Det kan handla om att varje dag ställa mig själv frågan. Vad är jag tacksam för idag. Det jag framförallt har märkt att jag är mindre komplicerad än vad jag tror. Jag kan känna djup tacksamhet över att syrenen slår ut eller att jag bakat äppelpaj eller att barnen lärt sig simma. Hur gör du  för att odla din tacksamhet över livet?

Akvarell våren 2009 av Elisabeth Jönsson

 

Elisabeth Jönsson, ansvarig utgivare

www.punctumsaliens.se drivs av Elisabeth Jönsson. Elisabeth har en bakgrund som journalist, kommunikationsansvarig, egen företagare och är idag verksam som gymnasielärare i media och kommunikation. Hon är också författare, musiker och kulturentreprenör som, när andan faller på, medverkar i, ibland även arrangerar, olika former av kulturevenemang. Kärleken till orden, ett brinnande intresse för kultur och olika livs- och samhällsfrågor och en stor nyfikenhet på de digitala mediernas möjligheter ledde hösten 2010 till starten av inspirations- och kulturprojektet Punctum saliens. Projektet syftar till att lyfta estetiska och humana värden, väcka skaparglädje och ge själslig inspiration och livskraft. 2014 föddes Liv&Tanke Förlag. Boken "Mer Människa - tankar om livet" och den tid vi lever i, som gavs ut våren 2016, är den första i förlagets regi. Punctum saliens är med på Tidskrift.nu, samlingsplatsen för Sveriges kulturtidskrifter. Elisabeth Jönsson är medlem i Författarcentrum Syd, Smålands författarsällskap, Sveriges Författarförbund, Musikcentrum Syd och STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå).