Att skapa en personlig väg och gå emot strömmen

Att följa sitt innersta och välja att gå den väg som känns rätt för en själv innebär ibland, inte alltid, att man går emot strömmen. Det kan i sin tur leda till en ensamhet som inte alltid är så lätt att hantera. Många väljer kanske därför istället att ge avkall på delar av sig själv för att ingå i gemenskap med andra. Smärtan i den existentiella ensamheten kan då minska för en stund.

Tankar om att finna ett sammanhang

och gå sin personliga väg

Det ligger en enorm befrielse i att bli äldre. Modet och förmågan att ifrågasätta yttre krav, förväntningar och normer har ökat. Så upplever jag det. Jag behöver inte umgås med människor som ”äter” min kraft och energi. Jag behöver inte befinna mig i sammanhang jag inte trivs i. Om jag hamnar i dessa situationer så vet jag att de är övergående. Jag gör inte om mig för att passa in i ett sammanhang där jag känner att jag inte hör hemma. Jag kan bjuda på att vara ”konstig” ( om det nu skulle uppfattas så) och stå upp för min integritet. Jag vet att jag har andra sammanhang där jag känner tillhörighet.

Men den unga människan har ännu inte hittat sina sammanhang. Det kan då vara lätt att hamna i destruktiva miljöer och i situationer där den man är och det man gör ständigt ifrågasätts. Som verksam gymnasielärare i mötet med unga människor är denna frågan ständigt aktuell.

Hur gör du för att balansera ditt behov av att gå den väg som känns rätt för dig och att ingå i ett sammanhang? Hur kan vi finnas tillhands tillsammans för den yngre generationen och stötta dem i sina val av sammanhang? Vad tycker du?

” Mitt jag är en herrelös spegelbild på jakt efter någon att spegla och det är om den jakten jag vill tala. Om drömmen om att göra sej själv synlig. Om glädjen att få möta sitt eget ansikte, eller till och med någon annans ansikte. Någon som kanske också är jag.”

Ur ”Mitt himmelska kramdjur” av Katarina Mazetti ( adlibris, Bokus)

Foto:www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=2664

Tycker du att innehållet i denna artikel var intressant? Då kanske du också vill läsa

Betydelsen av en personlig värdeskala

Konsten att balansera det inre med det yttre

sammanhang

 

2 thoughts on “Att skapa en personlig väg och gå emot strömmen

  • 17 mars, 2013 kl. 3:19 e m
    Permalänk

    Varmt tack Halina för att du väljer att dela med dig av dina tankar.

  • 17 mars, 2013 kl. 12:14 e m
    Permalänk

    Att göra om sig för att passa i ett sammanhang är för mig lite patetiskt och till och med sorgligt…, men ensamheten bär på någon ledsamhet också… Även om jag tror att ensamheten inte är social handikapp, då liksom många andra människor vill jag tillhöra, vara med, delta i, höra och bli höras, få bekräftelse, njuta av gemenskap… men men… som du skriver, med åren våga man mer och mer bara vara sig själv, våga stå för sina åsikter och val även om det kostar att bli bortvald…

    Jag led ett tag av att vara ”konstig”, men idag är jag stolt av det 🙂 Ja, jag är konstig, men jag är också unik, för att det är jag och ingen annan, och det är också min rätt att vara!

    Tycker också att det är oerhört viktigt att uppmuntra unga människor, vara barn att vara sig själva, vara glada av sina framgångar, acceptera sina brister, våga vägra, om det behövs…

    Det fysiska kan ersättas ibland, men större/mindre bröst, läppar, klädstil, hår, jobb, bekantkretsar, profiler på nätet kommer inte göra någon till en annan… och kopia är alltid bara en kopia…

    Jag väljer det äkta… gärna även med brister eller konstigheter för att de bidrar till unikheten 🙂

    Tusen tack för ett underbart inlägg!
    Varma kramar
    Halina

Kommentarer inaktiverade.