Tina Peldán om livsglädje och närvaro i dödens närhet

Akuellt gästinlägg för Punctum saliens är författat av Tina Peldán. Tina skriver om sina erfarenheter av att arbeta med människor som drabbats av en livshotande sjukdom och om hur livsnärvaron kan öka i dödens närhet.

Tina Peldán arrangerar just nu i samarbete med bröstcancerföreningen Amazonas i Stockholm workshops och minirehabveckor i uttryckande konstmetodik för att ge bröstcancerdrabbade kvinnor kraft och livsinspiration. Tina är certifierad uttryckande konstterapeut, diplomerad samtalsterapeut och medicinsk yogainstruktör. Sedan 2002 driver hon företaget Vita Coaching.

Livet ger gåvor och jag tackar för det!

Gästinlägg för Punctum saliens av Tina Peldán

Livet är fantastiskt! Livet är vackert och livet är då och då svårt! Outhärdligt svårt!
För en kort tid sedan hade jag förmånen att få arrangera en tre-dagars vistelse för bröstcancerdrabbade kvinnor ute i Stockholms skärgård.

Vi puttrade sakta ut med en av båtarna ut till Stockholms skärgård och lät resan ta den tid det tar. Tiden nyttjades till att lära känna nya härliga bekantskaper och vi luftade våra förväntningar inför de kommande dagarna. Stämningen var både så där lite trevande och tassande, som den kan vara när man inte känner varandra, men också förväntansfull som när ett barn ivrigt väntar på något fantastiskt. Förväntan, spänning och glädje låg i luften.

Snabb kom vi varandra väldigt nära så som så ofta sker när alla har samma smärtsamma erfarenhet av livshotande sjukdom. Även vi arrangörer bär på denna livserfarenhet som ger livet ytterligare en dimension. Den gemensamma erfarenhet gör att vi möts på ett djupare plan. Det går inte riktigt att förklara med ord, men det är som vi kommer djupare in i och närmare varandras liv. Vi talar om det som är viktigt och hoppar över fernissan. När vi träffas handlar det mesta om LIV inte om död som man skulle kunna tro.

”Det inre livet vibrerade i takt med det yttre”

Tillsammans med dessa helt underbara, och av livets prövningar visa kvinnor genomförde vi våra dagar under temat ”Mat & Måleri”. Alla dagarna inleddes med ett inkännande och mjukt mediyogapass.

En utav dagarna flyttade vi ut på en altan riktad ut emot fjärden och där i strålande solsken utförde vi en hjärtmeditation. Gissa om luften vibrerade av känslor och av liv. Man kunde ta på LIVET. Det inre livet vibrerade i takt med det yttre i form av havets sus och fåglarnas vårystra kvittrande. Livets närvaro var så enorm och så mäktig att man nästan kunde känna strukturen av den om man sträckte ut sin hand för att känna efter. Denna känsla är få förunnat att få uppleva.

Döden som en tunn, flyktig skugga

Givetvis var även döden närvarande precis som den är bland människor som drabbats av en livshotande sjukdom. Inte som en objuden gäst, mer som en tunn, flyktig skugga. En vetskap om att livet är ändligt, en visshet om att livet är vackert och värt att vårda och den tacksamhet över enkla ting som fyller en. Vetskapen om döden som en skugga i bakgrunden gör att man i vardagen ofta känner en mycket stor tacksamhet uppfylla varje cell i kroppen och att lyckan liksom bubblar inombords. Livsnärvaron ökar i dödens närhet.

Då och då antar skuggan en annan form. Det kan vara ofantligt stor rädsla, ilska, sorg och ibland känns skuggan som något som jagar en dag och natt. En förföljare som man hittar på olika sätt att försöka springa ifrån, men då springer man ju bara ifrån sig själv.

Ute i skärgården fann vi stillheten och skuggan fick komma ifatt oss. Vi kunde prata om den, känna på den, måla den, skriva om den…. Vi bekantade oss med skuggan. Det förunderliga är att när man bekantar sig med en skugga som jagar en så upphör den att just jaga. Tänk om man visste det, då skulle man inte springa på så förtvivlat, så ofta, i livet.

Foto:Tina Peldán
Foto:Tina Peldán

Skuggan och livsglädjen kunde tillsammans följa med både oss arrangörer och deltagarna under dagarna i skärgården. Här kunde stillheten anta formen av ensamma stunder med reflektion på två-minuters bänken, måleristunder ensam ute under en tall eller vid en skogsglänta där mossan doftade ljuvligt eller en stund på bryggan med ögonen slutna  lyssnande till naturljuden; havets kluckande, fåglarnas läten, vindens sus i trädkronorna. Här fanns den stora tystnaden och det kompakta mörkret på nätterna. Stillheten var rofylld och fyllde på.

Under dagar i skärgården klev jag in i ett mellanrum i livet där man kan fylla själen med medmänsklig värme, gemenskap, glädje, kärlek, empati, omsorg, mänskligt djup och  innerlig närvaro och allt detta ger som resultat en stor livskraft. Jag är förvissad om att vi allihopa återvände till storstadens buller och brus med liknande känslor av att ha fått ta del av livets stora gåvor ute på Ekskäret. Jag är enormt tacksam över att detta är mitt jobb!

Tina Peldán

A yoga
Foto: Moa Peldán Carlsson. Moa har även tagit porträttfotot av Tina Peldán
Vita Coaching sysslar med ledar- och individutveckling i näringslivet, men även med samtalsterapi vid kris och sjukdom och rehab/återkomst till arbete (utmattningsdepression, cancer och andra sjukdomar och skador).Tinas tre ben är samtal, uttryckande konst och medicinsk yoga som hon säger är som KBT för kroppen och passar mycket bra som stressreducerande metod.
Vill du läsa Tinas blogg finns den här: http://ateljevita.blogspot.se/

Elisabeth Jönsson, ansvarig utgivare

www.punctumsaliens.se drivs av Elisabeth Jönsson. Elisabeth har en bakgrund som journalist, kommunikationsansvarig, egen företagare och är idag verksam som gymnasielärare i media och kommunikation. Hon är också författare, musiker och kulturentreprenör som, när andan faller på, medverkar i, ibland även arrangerar, olika former av kulturevenemang. Kärleken till orden, ett brinnande intresse för kultur och olika livs- och samhällsfrågor och en stor nyfikenhet på de digitala mediernas möjligheter ledde hösten 2010 till starten av inspirations- och kulturprojektet Punctum saliens. Projektet syftar till att lyfta estetiska och humana värden, väcka skaparglädje och ge själslig inspiration och livskraft. 2014 föddes Liv&Tanke Förlag. Boken "Mer Människa - tankar om livet" och den tid vi lever i, som gavs ut våren 2016, är den första i förlagets regi. Punctum saliens är med på Tidskrift.nu, samlingsplatsen för Sveriges kulturtidskrifter. Elisabeth Jönsson är medlem i Författarcentrum Syd, Smålands författarsällskap, Sveriges Författarförbund, Musikcentrum Syd och STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå).

3 reaktioner till “Tina Peldán om livsglädje och närvaro i dödens närhet

  • 15 juli, 2013 kl. 10:52 f m
    Permalink

    Jag vill tacka dig Tina för ditt fina inlägg om ett ämne som kan vara mycket svårt att bemöta och prata om av både rädsla, oro och smärta. Men du beskrev det så fint med dina målande ord att det gav mig en inre känsla av lugn. Vilken fantastisk möjlighet till gemenskap, värme och närhet till varandra att få dela sina egna upplevelser tillsammans med fler som har gått igenom samma sak.När jag läste ditt inlägg så fastnade jag speciellt för dessa två textrader ”Man kunde ta på LIVET” och ”Döden var ingen objuden gäst, utan mer som en tunn flyktig skugga”.
    Vi har mycket att vara tacksamma över i livet vi behöver bara rikta blicken uppåt för att se. <3
    Mvh/Maria Björk

  • 17 juni, 2013 kl. 12:02 e m
    Permalink

    Anna-Karin, stort tack för din kommentar och du har så rätt i det du skriver att för vissa av oss är det svårare att fly undan skuggan av Döden. Så är det och det behöver vi, och andra lära sig, att leva med. Det gläder mig också att även du har upptäckt de underbara stunderna när vi vågar närma oss Döden genom att leva Livet! Det är fantastiskt. Kramar till dig från mig. Tina

  • 9 juni, 2013 kl. 8:02 f m
    Permalink

    Skuggan ”Döden” har vi alla med oss, antingen vi vill eller inte. Fast för vissa av oss blir det svårare att fly undan den än för andra.

    Så underbara stunder när vi vågar närma oss Döden och genom det hitta Livet!

    Fint skrivet och tankeväckande!

    Kram/Anna-Karin

Kommentarer inaktiverade.