Rinella Grahns livsresa inspirerade till kunskap om Shodo – penselns väg

Månadens inlägg är författat av Rinella Grahn, sinnlig inspiratör och konstvetare med inriktning på japansk kultur.Rinella beskriver sin berättelse som en saga från verkliga livet som fick ett gott slut och onekligen är hennes livsresa en alldeles speciell berättelse.

Jag rekommenderar dig å det varmaste att ta del av Rinellas inlägg.

Mod att mötas för att utvecklas

av Rinella Grahn
Det var en gång en skolflicka som satt på svensklektionen, sorgsen. Hon har precis fått tillbaka sitt rättstavningsprov där det var fler röda bockar än stora R. Hon kände att hon inte dög, eller rättare sagt att hennes kunskaper inte dög, varken för läraren eller skolan. Hon kunde oerhört mycket för sin ålder, flera språk, geografi och vad som skedde ute i världen, men det var överkurs och det ingick inte i läroplanen för den årskurs hon gick i.

Jag önskar en liten ängel suttit på min axel

Rättstavningsprovet hade fler röda bockar än stora R ( som hon visserligen räknat med), ändå bar hon på en inre önskan att kanske, kanske just denna gång kommer det ske, ett mirakel.
Jag önskar att en liten ängel hade suttit på hennes axel och viskat:

Kära lilla hjärtat det gör ingenting, bry dig inte om alla felen för du är bra nog och det kommer att gå bra för dig och när tiden är mogen då kommer miraklet att ske för dig. När det ögonblicket är kommet, då kommer man inte söka efter dina fel utan vad ditt hjärta vill förmedla och då kommer du få skriva för andra.”

Berättelsen är från min barndom och miraklet har skett. Jag skriver idag och det viktiga är vad jag skriver om och inte de röda bockarna.

På japanska uttalar man detta tecknet för Yuuki som betyder mod. Första delen av tecknet betyder mod, andra delen av tecknet finns även i reiki tecknet och är tecknet för qi =kraft. Tecknet qi består av riskorn i mitten omslutet av ånga . Kort o gott betyder det ris och ris betyder också liv. Så qi betyder ånga som ger livskraft.Så när du har både mod och kraft då har du verkligen riktigt mod.Ja och så är det med många tecken en hel liten historia kring de olika tecken som sätts ihop till ett ord.Foto av egen kalligrafi:Rinella Grahn

Minneskattkista från Soluppgångens land

Fotot är publicerat med tillåtelse av Rinella Grahn och tillhör hennes privata album. Bilden visar Rinella på väg mot sitt nya hemland Sverige.

Några år innan episoden från svensklektionen hade jag som åttaåring fått höra något märkvärdigt av mina föräldrar. De sa att vi skulle flytta hem, hem till Sverige. För mig var det märkligt eftersom hemma var för mig Tokyo. Vi lämnade det mesta, min uppväxttid och barndom för att bege oss hem till Sverige, som för mig var ett främmande land.
När jag kom till Sverige och började skolan ville jag dela med mig av det jag hade upplevt, men för mina lekkamrater var det märkliga historier och de var inte redo för att intressera sig av berättelser om Soluppgångens land. Jag fick lägga mina upplevelser och minnen i en inre skattkista där de kunde tryggt förvaras tills tiden var redo.

Från geografisk till en inre personlig resa

Så kastar vi oss raskt in i framtiden och landar vid den tid när jag är vuxen och blivit mamma.  När mina egna barn introducerades i våra traditioner började min egen barndom knacka på locket till skattkistan.
Jag påbörjade en resa som knöt ihop mig med mina första åtta år, en resa på flera plan. Resan innebar att lära känna barndomslandet Japan. Jag slukade allt om Japan och dess kultur. Detta var i början av 90- talet då internet fortfarande inte var så tillgängligt som idag. Det blev många besök på biblioteken. Barndomsminnen och pusselbitar kom på plats och i rätt sammanhang.
Det fanns också en annan del i min inre resa som blev viktig, att bearbeta sorgen och smärtan i att ha blivit berövad mitt hemland och energin och kraften det kostade att ta mig in i mitt nya hemland.

Att vända sorg och smärta till livskraft och skaparglädje

Rinella Grahn håller en föreläsning om Kanjitecken. Foto: Per Sandberg

Från att känt vrede och ilska mot mina föräldrar som tog mig till andra sidan jordklotet med de svårigheter det kom att innebära för mig, känner jag idag istället tacksamhet. Idag är min historia en gåva och en tillgång.
Från min inre skattkista skapar jag idag kreativa och välbefinnande workshops, föreläsningar och kurser i Japansk kultur om bland annat japansk kalligrafi.
Min dröm och önskan som jag burit på ända sedan jag var åtta år har gått i uppfyllelse. Mitt Japan finns i min vardag idag och jag kan dela mina livserfarenheter med andra.

Inspirerar varandra att våga mötas

När vi skala av alla kläder, nationaliteter, normer, språk och religioner är vi alla enkla människor med sorg, bekymmer, lycka och glädje. Vi har nog mer gemensamt än det vi anar.
Tänk så underbart om vi började våga mötas utan rädslor. Om vi öppet kunde vara nyfikna på att mötas och se likheter njuta av dem och vara nyfikna på olikheter och acceptera dem och vara tacksam över fått lära sig veta något nytt som man inte kände till innan.
Jag är en produkt (det var en gammal vis kvinna som använde sig av ordet produkt när hon pratade om människor och livserfarenheter och i detta sammanhang anser jag det passar in) av att växt upp i Japan med internationella kontakter, genom skola och mina föräldrars umgänge där det var en pyttipanna av religioner, nationaliteter, hudfärger, språk, sexuellt tillhörigheter med mera.

Olikheter utvecklar

Dansande kvinna med kalligrafisk penseldrag av Rinella Grahn

Det var inte farligt att växa upp i den blandningen, utan för mig var det självklart att världen var fylld av olikheter. Några egenskaper jag har fått gratis av att växa upp i en så skiftande miljö präglad av mångfald är att jag är nyfiken och öppen.
Jag är lycklig lottad. Jag har inte blivit kallad för jävla utlänning, men både min mamma och bror har varsin gång blivit drabbade av det. Som tur är kunde min familj hantera de episoderna och markera mot det.
Så även om du är rädd för det främmande ha mod.Om du saknar mod, fråga dig vad är det värsta som kan hända dig? Våga möta medmänniskor som inte har samma utgångspunkt som du har. Våga mötas och du upptäcker hur du i mötet utvecklas och berikas av mötet.

Livskunskapen inspirerar Shodo

I mitt yrkesliv och som människa har jag haft stor glädje av mina livskunskaper. I ”Shodo – penselns väg”, workshop i japansk kalligrafi  berättar jag om kalligrafins bakgrund, material och tecken för att sedan ge deltagarna möjlighet att fördjupa sig i penselns dansrörelse över rispappret. Det är en kreativ och meditativ upplevelse där deltagarna får uppleva kultur, välbefinnande och utveckling. De medverkande får mod att möta sig själv och andra och ges ökad möjlighet att växa och blomma ut.

Shodo – penselns väg

Kalligrafi på japanska heter Shodo som betyder penselns väg.  För en kalligraf är det inte resultatet/målet som är det viktigaste utan vägen till resultatet.  Detta kan vi öva i kalligrafi och ta det med oss i vardagen.

Dukat inför en workshop i japansk kalligrafi med Rinella Grahn

Målet är inte det viktigaste utan utvecklingsprocessen gäller i allra högsta grad även i livet. För vi ska kunna leva så behöver vi alla mod.
Tillsammans kan vi ge varandra mod – mod att mötas och utvecklas i livet
Rinella Grahn, Sinnlig inspiratör (konstvetare och konstvetare) med inriktning på japansk kultur

 

Månadens sponsor

Ett varmt tack Rinella för ett intressant inlägg. Som tack får du en gåva från Annas idéer som sponsrar denna månads inlägg. Tack också till månadens sponsor som skickar ett paket med nedanstående innehåll fyllt med änglar till dig Rinella.

 Skickliga och kunniga skribenter skriver regelbundet gästinlägg för Punctum saliens. Under kategorin gästinlägg, länk överst på denna sida, finner du en förteckning över de inlägg som hittills publicerats.

4 reaktioner till “Rinella Grahns livsresa inspirerade till kunskap om Shodo – penselns väg

  • 3 maj, 2012 kl. 6:46 f m
    Permalink

    En intressant och fin berättelse som andas en stor portion livsvisdom. Din beskrivning är hoppfull och vackert skildrad. Kalligrafi är också vackert! /R-M

  • 1 maj, 2012 kl. 10:39 e m
    Permalink

    Vackert och ett underbart sensuellt inlägg. Orden landar varsamt och mjukt kanske som de penseldrag som du skriver om.
    Tack för det Rinella.

  • 1 maj, 2012 kl. 12:59 e m
    Permalink

    Dina ord, ditt inlägg, vårt samarbete glädjer mig mycket Rinella.

  • 1 maj, 2012 kl. 12:44 e m
    Permalink

    Att få skriva i din blogg är en milstolpe för mig i min utveckling. Elsabeth tack för att du tog min hand och hjälpe mig att läka de röda bockarna som skolan gav mig och fick mig känna begränsningar och hinder i språk o kommunikation. Du viskade varsamt och ömt i mitt öra ”Rinella, du kan” hjälpte mig läka och gav mig mod att våga.

Kommentarer inaktiverade.