Natur- och miljöfrågor inspirerar Rose-Marie Grundström-Linder

”Naturen kreerar sina egna konstverk
Verklighetsbilder i sakta förändring
som ständigt omskapar sig i form och färg
En naturens actionfilm i slowmotion”

ur ”Dikter och bilder om och från Tjärnheden”, Rose-Marie Grundström Linder

Rose-Maries skrivande genomsyras av en stark personlig känsla för miljön och naturen

Rose-Marie Grundström Linder har alltid haft ett brinnande intresse för att skriva. Efter 25 år som förskollärare bestämde hon sig för att förverkliga sin dröm. Hennes skrivande genomsyras av hennes varma och starka känsla för vår gemensamma miljö och natur. Rose-Maries senaste bok är Alternativt Eden som jag också har läst. Förutom en berikande läsupplevelse gav boken mig en möjlighet att resa i ett unikt naturområde i norra delarna av Sverige. Stora delar av handlingen utspelar sig i Arvidsjaur kommun utanför byn Abborrträsk i Norrbotten. Här ligger ett område som av flera anses som ett av världens vackraste. Inom en kvadratmil omgärdat av sandmoränplatåer och gammal urskog finns 365 sjöar. Detta område bär namnet Tjärnhedens dödisområde.
Rose-Marie Grundström Linder har utifrån sin starka känsla för de frågor hon brinner så varmt för skrivit ett gästinlägg för Punctum saliens. Gästinläggen på Punctum saliens bär som övergripande tema hur vi på olika sätt kan berika och värna livet. Rose-Marie närmar sig i detta gästinlägg en uråldrig vishet som hon menar att vi alla bär med oss om vi bara är öppna för den.

Önskar dig en fin läsupplevelse!

Elisabeth Jönsson

Klok som en uggla eller naturligt vis?

av Rose-Marie Grundström Linder

Rose-Maries text är inspirerad av hennes mors målning som bär titeln ”Höstlöv”.

Det finns ett talesätt som säger att vi människor kan vara kloka som ugglor, gulligt och förståeligt. Visst ser ugglan klok ut med de stora glasögonliknande ögonen och med det trollika utseendet? Ugglan är ett sägenomspunnet och fascinerande djur som tacksamt och ofta avbildats i sagoillustrationer och trollskogstavlor. Sena höstkvällar kan man få höra ugglans skymningstal eka över skogen. Säkert har den något intressant att berätta!
Vem vet, Kanske ÄR ugglan också lika klok som talesättet påstår?
Nutida forskning säger ju att hjärnans storlek inte har lika stor betydelse när det gäller intelligens som vi tidigare trott, att kvalitet där också är viktigare än kvantitet. Om exempelvis kråkfåglar kan klara en tankekedja på tre olika moment i jakten på föda då borde de och många andra djur rimligen också kunna tänka och förstå mycket mer än vad många tror.

Naturlig visdom

Jag tänker mig att i den här ibland grymma men också mycket fascinerande, intressanta och på många sätt underbara tillvaron som vi lever i, finns en grundläggande naturlig visdom som omfattar inte bara oss människor, utan också djuren och hela vår livsbejakande natur. Kanske omfattar denna visdom också hela universum?  Att vi alla i grunden NATURLIGTVIS också är NATURLIGT VISA. En sorts visdom eller ärvd klokskap som gör oss livsdugliga redan från början och som gör att vi passar in i olika sammanhang. En grund som bär all annan viktig kunskap från studier, livserfarenheter och inlärda förmågor. Ett sorts visdomens hav, vars rika källa alltid finns och alltid har funnits där, för oss att ösa ur. Ett visdomens hav som är, om vi ger oss tid att ösa eller tid att känna och tänka efter, en naturlig visdom.

Allt levande hör ihop

Jag tror att vi människor ibland på olika sätt behöver närma oss våra naturliga givna sammanhang. Bildligt talat sätta oss på en stubbe i skogen eller varför inte på en klippa vid havet och helt enkelt känna in sammanhangen. Jag menar att vi behöver lära oss förstå att vi själva är en del av en genuin helhet som måste värnas och fungera för att vi själva och resten av helheten ska må bra. Helhetens betydelse och insikten om att vi alla och allt annat levande hör ihop har vi inte möjlighet att ställa oss utanför. Kanske är det också den förståelsen som är själva grundförutsättningen? Förståelse föder den kärlek och omsorg som vi behöver för att vilja vårda och bevara naturen och därigenom också oss själva och varandra.
Vi behöver uppvärdera vår naturliga visdom och istället försöka trycka ned och sovra bort lite av det mångnyanserade skräp som vi dagligen får oss till livs såsom brus av ovidkommande information och uppmanande reklaminslag. Vi duger som vi är!

Ja, detta skulle gå att utveckla hur långt, hur högt, hur brett och djupt som helst, men jag är säker på att ni, trots mitt korta inlägg, ändå förstår andemeningen i det jag vill säga.

Naturen är ju en underbar källa till upplevelser, vila och rekreation. Naturen är ett stort pågående äventyr, ett sorts konstverk där varje kvadratmeter utgör sitt eget, ständigt i form och färg skiftande motiv och där vi själva är en del av motivet.

Epilog

Några av dessa tankar kom till mig när jag hittade min mors gamla oljemålning Höstlöv i källaren. Tavlan sitter nu på väggen i husets kontor. Tyvärr är den för stor för att rymmas i min egen skrivhörna, men jag ser den ju och inspireras av ”den kloka ugglan” nästan varje dag.
Kanske är det så att ugglor verkligen ÄR naturligt visa? Eller vad tror ni?
Jag önskar er alla många sköna dagar ute i det fria! /Rose-Marie

Sponsorgåva

Ett varmt tack Rose-Marie Grundström-Linder för ett intressant gästinlägg. Du får en sponsorgåva med japansk prägel. Till japanska toner från fiol får du möjlighet att prova på japansk kalligrafi på en minibuddhaboard. Sponsor för detta inlägg är Rinella Grahn, sinnlig inspiratör och konstvetare med inriktning mot japansk kultur. Mer om sponsorgåvan finns att läsa i inlägget En sponsorgåva för kreativ,själslig inspiration.

Mer av Rose-Marie Grundström-Linder

Rose-Maries skrivhörna kan du besöka på rosemariegrundstromlinder.n.nu

Rose-Marie Grundström-Linder har även skrivit boken Vitterkarlens varning och andra sällsamma berättelser från farfar Herlogs tid. I boken undersöker Rose-Marie fenomenet vittran och med Vitterkarlens vandring  vill hon försöka bevara de många och spännande historier som hon själv hörde under sin uppväxt. Boken finns på adlibris och Bokus

Ta del av fler intressanta gästinlägg på Punctum saliens genom att klicka här.

 

4 thoughts on “Natur- och miljöfrågor inspirerar Rose-Marie Grundström-Linder

  • 6 oktober, 2012 kl. 1:00 e m
    Permalänk

    Tack Rose-Marie för ditt mycket inspirerande inlägg jag fastnade mycket starkt vid din fina textrad som du skrev så här: Förståelse föder den kärlek och omsorg som vi behöver för att vilja vårda och bevara naturen och därigenom också oss själva och varandra.

    Att vårda och bevara är att ta hand om mig själv och andra det inbjuder naturen mig till med allt det fantastiska som den har att upptäcka. Det skapar inspiration och kreativitet för mig till att vara närvande med alla mina sinnen och ger mig en stund till vila och återhämtning. Där kan min kropp och själ få sinnesro och jag kan uppleva alla skiftningar inom mig själv och i min omgivning.

    Mvh/Maria Björk

    • 11 oktober, 2012 kl. 7:59 e m
      Permalänk

      Ja, Maria! Jag är fast i tron att vi själva allt som oftast mår bättre när också omgivningen gör det. Omgivningen kan ju dessutom vara hur långt borta och hur nära som helst. Våra känslor, vårt beteende osv sprider sig som ringar på vattnet och påverkar. Kanske inte alltid medvetet, men det påverkar!!
      ”Vi are all connected in this gigant wheel”
      Tack för din trevliga kommentar! Kram/R-M

  • 5 oktober, 2012 kl. 5:28 f m
    Permalänk

    Tack Malou! Jag blir glad över din kommentar och över att få respons på mina tankegångar. Jag tror att vi tänker ganska lika. Det är en glädjefull gåva när man börjar ana helheten och förstå att allt i stort och smått är lika viktigt! Kram!

  • 4 oktober, 2012 kl. 4:31 e m
    Permalänk

    Så härligt inspirerande och så djupt rätt med det som jag själv upplever. Vilken gåva och glädje det är att upptäcka det egna sammanhanget, dels i naturen och helheten, men även i en annan persons ord och tankar.

    Tack för detta inlägg.
    Malou

Kommentarer inaktiverade.