Artikel i Newsmill inspirerar, utvecklar och ökar kunskapen om sociala medier

Vi vuxna behöver vidga våra perspektiv på den digitala världen

Det är min första  tanke efter att ha läst ett nyligen publicerat inlägg i Newsmill.

I gårdagens inlägg reflekterade jag under rubriken Vilken kunskap och kompetens ger digitala verktyg och sociala medier Här ställde jag mig själv tre frågor.

Vad sker med vår inre värld när interaktion och relationer sker så mycket digitalt. Vilka effekter får detta på vår identitetsutveckling och vårt känsloliv?

En annan fundering är hur språket har och  kommer att förändras över tid i och med den ökade användningen av digitala medier.Jag tänker bland annat innehålls- och uttrycksmässigt? Vilka förändringar sker här.

Likaså vilka nya kompetenser utvecklar dagens barn och unga i kontakt med de sociala medierna?

Artikel i Newsmill

Under rubriken ”Vi måste befria oss från nätslaveriet” i Newsmill resonerar artikelförfattaren Lisbeth Lindeborg kring vikten av digital upplysning. Jag söker i artikeln svar på mina frågor.En av mina frågor var vilka förändringar språket kan tänkas genomgå såväl uttrycks-som innehållsmässigt.

I artikeln skriver Lisbeth Lindeborg:

”Vid universiteten har många studenter inte längre förmåga att läsa en längre text; i stället för att själva tänka efter och sammanfatta ett referat tar de till copy and paste. I den digitaliserade världen väger kvantitet tyngre än kvalitet och tempo mer än eftertanke.”

Våga bjuda motstånd

Jag kan som mediepedagog känna igen denna beskrivning. Men här kan vi som pedagoger reflektera över hur vi utformar de uppgifter som vi ger våra  elever. De flesta kollegor jag arbetar med har stor rutin och ser när en text är ”copy and paste”. Som pedagoger har vi också ett ansvar i att bjuda motstånd till all den information som förmedlas via till exempel nätet genom att arbeta med att få upp ögonen för det källmaterial som eleverna arbetar med. Vad är egentligen sant? Vilken information kan jag lita på? Finns det andra källor?

Att aktivt arbeta med loggböcker där reflekterande och eftertanke är viktiga inslag kan vara ett annat sätt att bjuda motstånd och ge språket och elevens egna tankar möjlighet att utvecklas.

I artikeln tas också upp ett perspektiv på min fråga kring Vad som sker med vår inre värld när interaktion och relationer sker så mycket digitalt. Vilka effekter får detta på vår identitetsutveckling och vårt känsloliv?

I Lisbeth Lindebergs text läser jag:

”Så exempelvis hävdar den kända neurofysiologen Susan Greenfield i Oxford att också de sociala nätverken förändrar hjärnan hos yngre människor som tillbringar mer av sin tid i den virtuella än den verkliga världen. De förlorar förmågan till empati.”

Vilken värdegrund vill jag själv stå för och förmedla?

Jag träffar dagligen ungdomar i ålder 16-19 år som är högkonsumenter av Facebook och andra sociala medier och samtidigt är empatiska. Men jag tror inte att de blivit det utan stöd av en vuxenvärld som vågat stå upp för empatiska och humanistiska värden. Jag tror faran ligger i när vuxenvärlden passivt bara betraktar den yngre generationen och inte vågar intressera sig eller bry som om den unga människans värld. Om vi som vuxna blir lika självupptagna i olika digitala verktyg och medier då kan det finnas stora risker. För det finns andra värden vi måste stå upp för såsom till exempel samvaro med kompisar, fiska med sina föräldrar vid skogssjön eller att ta sig tid att umgås med kompisarna i fotbollslaget etc

Artikeln på Newsmill är omfattande och kräver en hel del tankearbete. Den hade tjänat på att delas upp på ett par kortare inlägg för det som står där är intressant och förtjänar uppmärksamhet och debatt. Det finns ju också positiva aspekter med användandet av sociala medier och digitala verktyg, Dessa aspekter behöver också föras fram. Jag arbetar fortfarande med research som kan fortsätta  besvara mina frågeställningar i detta inlägg.