Inspirerande om adventsstjärnor, kreativt julpyssel och annat pynt

I juletider väcks gärna vår skaparådra till liv lite mer än vanligt. I väntan på julafton pyntar och pysslar vi som aldrig annars.Till jul finns guld-, och silverpapper, klistermärken med änglar, tomtar ,hjärtan eller stjärnor, band och snören i olika mönster och kulörer. Julen är verkligen en tid för den som vill vara kreativ och skapa något med sina händer.

Nordiska museets hemsida, som är ett museum i Stockholm som visar på svenska seder och traditioner kan jag läsa följande om adventsstjärnan:

”Adventsstjärnan som lyser upp våra fönster i decembermörkret är en symbol för Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till stallet med det nyfödda Jesusbarnet.”

Adventsstjärnan har sitt ursprung i seden att gå med stjärnan dvs det vi ser när stjärngossarna tågar fram i Luciatåget.Seden att gå med stjärnan, skriver Nordiska museet , är känd i Sverige sedan 1600-talet . En sed som har sitt ursprung i medeltida kyrkospel (stjärnspel eller trettondagsspel) som framfördes i mellaneuropa och syftade till att  dramatisera händelserna vid Jesu födelse.

Men varför är julen egentligen så röd?

Mat- och kulturhistoriker Jan- Öjvind Swahn har reflekterat över detta i Stora Julboken. Det är ju så att julens liturgiska färg är vit. Tänkbara förklaringar som tas upp i Stora Julboken är att 1800-talets tyska julgubbar, förebilden för vår jultomte, ofta bar röda kappor. Även Santa Claus i anglosaxisk tradition var rödkindad, rödnäst och rödklädd.Han spånar vidare kring förklaringar som att rött är en varm färg och att rött sedan urminnes tider också haft till uppgift att hålla otäckheter på avstånd. Rött är å andra sidan också ondskans färg (jmfr t ex djävulens färger).Jan- Öjvind Swahn landar i förklaringen att rött är en varm färg som bryter av mot allt det vita i juletid. Intressant att veta att det är först sedan efter mitten av 1800-talet som rött börjar att dominera kring jul.

 

En reaktion till “Inspirerande om adventsstjärnor, kreativt julpyssel och annat pynt

  • 10 december, 2010 kl. 8:07 e m
    Permalink

    Intressant – det där att julen är vit, men näsan röd. Ju mer jag pyntar och pysslar, desto viktigare blir vit. Vita dukar, vita gardiner. Vitt och silver är ju fantastiskt – som ger kontemplation och frid. Min starka tradition av rött i juletid är att det var röda julkulor i granen. Mest. Det var allra finast. Och det är så jag pyntar min gran själv nu i vuxentid. Tänk att färger går genom släkt, så. Konstigt. Rött i övrigt är inte ”min” färg. Men i år har jag faktiskt röda attiraljer i köksfönstret och lite varstans. Och mina pysselkort går i rött… GOD JUL!

Kommentarer inaktiverade.