Långsamhet utvecklar en mer själfull känsla för livet

Långsamhet skapar ökad innerlighet och värme

Är jag en anhängare av den så kallade Slowrörelsen?

Häromdagen hade jag förmånen att träffa en före detta elev. Det föll sig så att vi åt lunch tillsammans och språkade om viktiga värden i livet. Det skiljer tjugo år emellan oss på ett ungefär och jag mindes och kunde se mig själv i hennes ålder. Hon fick mig att tänka efter. Det är det som är så bra med att träffa människor som är olik en själv  ålder och livserfarenhet. Perspektiven vidgas. Vi kom in på våra nuvarande projekt och hon berättade om sina framtidsplaner. Jag berättade att jag skriver på en bok och hon frågade mig vad den skulle handla om. Som svar på frågan sa jag sådant som jag personligen tycker verkligen är viktigt, tidlösa värden och hur jag vill leva för att leva ett innerligt och rikt liv. Fast, så la jag till. Det är det nog ingen som vill läsa om. Allt ska ju gå så snabbt idag.

Om surdegsbröd och femtioåriga gubbar som bloggar

Som svar på tal sa hon; – säg inte det. I Stockholm är surdegstrenden stark. Där bakar gubbar i 50- årsåldern surdegsbröd och bloggar om det . Vi ungdomar gillar att laga mat i timmar och sitta och spela spel långa stunder tillsammans. Det var tänkvärt och intressant, blev min kommentar. Då är jag kanske inte helt fel ute i alla fall. Så jag kom hem och berättade om nutidens intressen i vissa studenkorridorer, delade  mina erfarenheter med min man och vi kände båda hopp. För vad, att unga människor spelar spel och gör långkok? Ja, men på något sätt blir jag så glad. Mänsklig värme och gemenskap. Det är det vi människor återkommer till och det var det jag också var inne på i mitt senaste inlägg Vad är ett rikt liv? Personligen vill jag leva innerligt.

Möten med människor utvecklar ens inre

Som relativt ny i bloggosfären har jag fått förmånen att lära känna nya och intressanta människor som ger och har gett mig mycket.

Just detta att lära känna nya människor har alltid intresserat mig. Människor som jag personligen upplever som kreativa, själfulla och brinner för sina intressen får ofta en speciell plats i mitt hjärta. Jag tror det handlar om att de förmedlar sådan livsglädje, en känsla av känslomässig och själslig rikedom.

Föremål skapade med kärleksfulla händer

Under kommande vecka ska jag berätta mer om en sådan person, en kvinna, verksam som konsthantverkare som har en alldeles speciell inriktning i sitt konsthantverk. Själv säger hon att konsthantverket kan symbolisera ett djupare värde och en långsamhet i livet. Att det blir en motvikt till den masskonsumtion och massproduktion som finns i samhället. Mina tankar går till Arts and crafts movement, en rörelse bildad i Storbrittanien under 1800-talets senare hälft. ( läs mer om Arts and crafts movement på Nationalsencyclopedin)

I Dagens Nyheter kan jag i artikeln Samlarglädje läsa om ett mycket personligt hem som jag tycker skulle vara väldigt intressant och inspirerande att besöka. Historiska föremål fascinerar mig mycket. De talar till själen på ett speciellt sätt, varje föremål har något att berätta. Så tycker jag det är också med konsthantverket. Det är en hand som med noggrannhet och kärlek format ett föremål. Föremålet får för mig sin alldeles personliga själ.Jag tror nämligen att det är viktigt, med själen, med djup och innerlighet och där tro jag att Slowrörelsen står för något mycket viktigt. Den är mycket intressant. En bok i ämnet puffar jag förresten för just nu här på Punctum saliens och vill du veta mer om boken Slow se till exempel Adlibris och/eller Bokus

Elisabeth Jönsson, ansvarig utgivare

www.punctumsaliens.se drivs av Elisabeth Jönsson. Elisabeth har en bakgrund som journalist, kommunikationsansvarig, egen företagare och är idag verksam som gymnasielärare i media och kommunikation. Hon är också författare, musiker och kulturentreprenör som, när andan faller på, medverkar i, ibland även arrangerar, olika former av kulturevenemang. Kärleken till orden, ett brinnande intresse för kultur och olika livs- och samhällsfrågor och en stor nyfikenhet på de digitala mediernas möjligheter ledde hösten 2010 till starten av inspirations- och kulturprojektet Punctum saliens. Projektet syftar till att lyfta estetiska och humana värden, väcka skaparglädje och ge själslig inspiration och livskraft. 2014 föddes Liv&Tanke Förlag. Boken "Mer Människa - tankar om livet" och den tid vi lever i, som gavs ut våren 2016, är den första i förlagets regi. Punctum saliens är med på Tidskrift.nu, samlingsplatsen för Sveriges kulturtidskrifter. Elisabeth Jönsson är medlem i Författarcentrum Syd, Smålands författarsällskap, Sveriges Författarförbund, Musikcentrum Syd och STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå).

4 reaktioner till “Långsamhet utvecklar en mer själfull känsla för livet

  • 13 april, 2011 kl. 1:37 e m
    Permalink

    Långsamheten är ofta för en förutsättning för eftertanke och reflektion som gör det möjligt för oss att verkligen låta våra upplevelser landa i vårt inre, såväl positiva som negativa. Det är dessa som gör oss till kompletta människor med levande känsloliv. Att ständigt rusa, ständigt följa det minsta motståndets lag, trender och andras krav förpassar oss däremot till en hausse som så sakteliga gröper ur oss inifrån.

    Vi behöver alltså pauser och vi behöver hinna se hur våra handlingar verkar innan vi går vidare till nästa. Så långkok är säkert bra för själen, inte bara för magen.

    De falska speglarna leder oss till en tillkämpad säkerhet som ofta kräver gruppens godkännande innan vi tror oss duga. Jag tror i stället mycket på inre resonemang med mig själv och de svar som finns inom oss var och en, bara vi stannar upp och vågar lyssna.

    Kulturen är otroligt viktig för att skapa broar mellan generationerna, dvs till våra rötter och vår framtid – båda är ju delar av oss själva. Tyvärr har det egna kulturutövandet fått mindre tid i skolan och många unga har blivit slavar under kommersiell skräpkultur som bildat normen för vad man ska ”känna och tycka” i ställer för att våga lita på sina egna uttrycksformer och känslor. Över huvud taget har lyckan alltför ofta placerats på butikshyllan, när den i själva verket finns inom oss själva.

    Rörigt svar, jag vet… men tankarna är så många liksom känslorna. Om det här ämnet skulle vi kunna skriva flera böcker och jag önskar dig verkligen lycka till med din.

  • 10 april, 2011 kl. 2:36 e m
    Permalink

    Per-Håkan, jag tycker du tar upp något som känns mycket angeläget. Jag vet inte exakt vad du tänker på, men personligen så tänker jag på kulturens roll när det kommer till att utveckla och förfina känslolivet. Här har t ex skolan en viktig uppgift dvs att arbeta aktivt med kultur och skapande verksamhet.Det jag tänker att ett rikare känsloliv ger en medmänskligare värld och på så sätt utvecklar innerligheten och värmen också ett mjukare samhälle. Det handlar mycket om vilka värderingar som är de rådande.

  • 10 april, 2011 kl. 10:33 f m
    Permalink

    Intressanta synpunkter och tankar i artikeln. Det får mig att fundera på om innerligheten och värmen också kan leda till ett medborgarskap som utvecklar samhället och det gemensamma. Eller är det bara ett individuellt projekt inom en mindre gemenskap? Det tål att funderas kring.

  • 10 april, 2011 kl. 9:50 f m
    Permalink

    Tack för din kommentar det gladde mig. Välkommen med fler kommentarer när du känner dig inspirerad till det.

Kommentarer inaktiverade.