Relationer – himmel eller helvete? Gästinlägg av Ingrid Tollgerdt Andersson.

Relationer – himmel eller helvete? Gästinlägg av Ingrid Tollgerdt Andersson. I dagarna släpper Ingrid Tollgerdt Andersson sin nya bok.  

Den 27 september 2017 kommer Ingrid till Växjö bibliotek för ett samarbete med Elisabeth Jönsson och Hans Parment, ett evenemang i regi av Punctum saliens, Tollgerdt Förlag och Sensus.

För att säkra din plats till detta event boka din biljett via Sensus hemsida/Angeläget/ Hållbara relationer och livskvalitet.

I aktuellt gästinlägg för Punctum saliens berättar Ingrid Tollgerdt Andersson i korthet om de resultat hon kommit fram till via sin senaste forskning. Läs om självkänsla, anknytningens, personlighetens och spegelneuronernas betydelse och om en alldeles speciell gen, OXTR (oxytocin receptor), som är nära sammanbunden med optimism, självkänsla och tilltron till att man har kontroll över sitt eget liv och framgång.

 Relationer – himmel eller helvete?

Gästinlägg av Ingrid Tollgerdt Andersson

Relationer, livets essens, kan vara magiska och utvecklande eller tärande och nedbrytande, himmel eller helvete eller kanske något alldeles ”lagom”? Sedan urminnes tider är människan beroende av andra för att överleva. Relationer utgör på många sätt grunden för det mänskliga livet. Blodsband, vänskap och kärleksrelationer fungerar mer eller mindre väl för olika människor. Varför håller vissa, medan andra går i kras?

Tidigt lade jag märke till hur olika människor fungerar i det sociala samspelet. Några hade en bästis, andra var med i en liten sammansvetsad grupp, en del i ett större kompisgäng medan vissa mera perifert gick in och ut ur olika grupperingar. Andra åter hade svårt att få och behålla vänner. Kontakten mellan syskon varierade. Vissa var tajta och nära varandra, oavsett ålder och kön, medan andra inte alls hade något gemensamt med sina syskon. På samma sätt var det med relationen mellan föräldrarna och barnen.

Som forskare är jag alltid nyfiken på att veta mer. Varför bibehåller en del goda relationer med släkt och vänner och har livslånga förhållanden medan andra ständigt lämnar eller lämnas? Denna frågeställning är bakgrunden till boken Relationer – himmel eller helvete.

I boken analyseras bland annat forskning kring personlighet, gener, anknytning, självkänsla, attributionsteori samt intressanta studier om spegelneuronernas betydelse. Den teoretiska genomgången kompletteras med två undersökningar, en kvantitativ (enkäter) och en kvalitativ (intervjuer). Par som levt mer än 20 år tillsammans samt de som brutit upp intervjuas, svarar på enkäter och har skrivit personligt om sina relationer.

Relationer, Ingrid Tollgerdt-Andersson

Relationer – himmel eller helvete? Ingrid Tollgerdt Andersson

Varför håller en relation?

Finns det då några gemensamma nämnare bakom relationers varaktighet och i så fall vilka? Relationer är komplexa och det finns naturligtvis inte någon enkelt förklaringsmodell till varför vissa håller medan andra spricker. Däremot kan man skönja flera spännande aspekter som delvis kan förklara varför en relation håller. Här ska jag kort beskriva några. För den som är intresserad av att veta mer så finns svaren i min nya bok.

Ingrid Tollgerdt Andersson
Ingrid Tollgerdt Andersson, fil.dr, författare, bloggare, forskare och konsult.

Om någon hade sagt till mig för 20 år sedan att generna har stor betydelse för hur lycklig du är, hur dina relationer utvecklas och hur det går i livet så hade jag absolut vägrat tro på detta. Troligen hade jag gått in i en animerad diskussion och pekat på fakta om uppväxtmiljöns betydelse. Det är klart att barndom och uppväxtmiljö är viktiga. Senare forskning har påvisat att generna, vårt arv, har större betydelse än vad man kan tro. Forskning kring arv och miljö har sedan lång tid tillbaka varit känsloladdad. Det har varit lätt att förminska individer genom att säga att vissa arvsanlag styr deras beteende, liksom det varit frestande att påvisa att miljön är allena avgörande. Gissningsvis ligger sanningen någonstans mittemellan. Jag går inte djupare in i denna dialog.

Min teorigenomgång stämmer väl överens med resultatet av den studie jag genomfört. Anknytning, det vill säga hur ett barn knyter an till sin vårdnadshavare (ofta mamma och pappa), personligheten som i alla fall delvis beror på vilken genuppsättning vi får, självkänsla och spegelneuroner är några aspekter som tycks kunna förklara en hel del om relationer och deras varaktighet.

Relationer – himmel eller helvete? Ingrid Tollgerdt Andersson

Självkänsla

Jag tänkte att vi skulle titta lite närmare på ett par faktorer. Låt oss börja med självkänsla. Min erfarenhet från arbetet med ledningsgrupper, studenter och i vardagslivet är, att en individs självkänsla har stor betydelse för välbefinnande, trygghet, sociala relationer och mycket annat. Vad är då självkänsla? Om man läser definitionen i Nationalencyklopedierna så definieras ordet som medvetenhet om den egna personlighetens värde. Självförtroende beskrivs som tilltron till den egna förmågan. Inom populärvetenskapen menar många att självkänsla och självförtroende skulle vara olika saker. Det skulle vara möjligt att förbättra självkänslan utan att koppla ihop det med hur kompetent en person uppfattar sig själv.

En sådan föreställning får inte nämnvärt stöd inom vetenskaplig forskning. Forskningen visar i stället att självkänsla är nära sammanbundet med självförtroende och hur kompetent en person upplever sig vara, särskilt inom områden som han eller hon ser som viktiga (Lindwall, 2011). Självkänsla handlar om hur vi värderar och ser på oss själva. Det är en grundläggande självkärlek som innebär att vi accepterar våra behov, vår kompetens och våra känslor (Forskning & Framsteg, 2008). Självkänsla är en relativt bestående egenskap i vår personlighet, som omfattar bland annat att respektera och acceptera sig själv. Branden (2001) beskriver självkänsla som egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara livets utmaningar samt att vara förtjänt av framgång och välmående.

Kan då självkänslan ha inflytande på våra relationer och i så fall på vilket sätt? Vårt förhållningssätt har stor betydelse för hur vi reagerar på omgivningens budskap. Följande rubrik stod att läsa i SvD (2011): ”Positiv attityd går före intelligens när du gör karriär”. Shawn Achor (2010) visade i sin forskning att det finns tre faktorer som är avgörande för vår karriär: optimism, socialt stöd och vårt sätt att se på stress, som en möjlighet eller som ett hot. Hjärnan är, enligt Achor, konstruerad för att fungera bättre när vi befinner oss i ett positivt tillstånd. När människor är positiva ökar produktiviteten med 31 procent jämfört med när de är negativa. Läkare med en positiv grundinställning gör mer korrekta diagnoser än de negativa. Skillnaden är så stor som 19 procent.

Vilka paralleller kan man dra till förmågan att skapa hållbara relationer?

   Den som har en god självkänsla ser på livet mera positivt än den som har en svag självkänsla. Ett sådant förhållningssätt till livet påverkar i sin tur hur vi uppfattar vår partner och våra relationer. Optimisten överser lättare med de fel och brister som vi alla har. Han eller hon hänger inte heller upp sig på små saker i lika hög utsträckning. Den med svag självkänsla bygger lättare upp ett försvar mot omgivningen och kan tolka små händelser som kritik mot den egna personligheten.

Relationer – himmel eller helvete? Ingrid Tollgerdt Andersson

Genen, OXTR (oxytocin receptor)

I ljuset av denna diskussion är det intressant med nyare forskning kring gener och dessas betydelse för vår självkänsla. Vid University of California, LA, har Taylor och hennes kollegor (2011, PNAS) hittat genen, OXTR (oxytocin receptor). Genen är nära sammanbunden med optimism, självkänsla och tilltro till att man har kontroll över sitt eget liv och framgång.

Oxytocin är ett hormon som gör att vi kan hantera stress på ett bättre sätt. Det är också förknippat med god social förmåga och empati. Fler än 300 personer fyllde i ett formulär kring självkänsla, graden av optimism och tilltro till den egna förmågan, framtiden och så vidare. Med hjälp av ett salivprov kunde man få fram skillnader i OXTR kopplat till just självkänsla, optimism, att ha kontroll över sitt liv samt tilltro till den egna förmågan. Skillnaderna var starkt statistiskt signifikanta, det vill säga inte slumpmässiga. Att det finns en sådan gen innebär, enligt Taylor, inte att ”loppet är kört” om man nu inte är född med en lyckad OXTR-gen. Miljöfaktorer påverkar också. Det betyder att man med hjälp av en positiv och stödjande barndom, uppmuntran, goda relationer och andra yttre psykosociala aspekter kan förändras och utvecklas i en positiv riktning.

Nyheter inom genforskningen fascinerar. Sannolikt kommer framtida upptäckter kasta nytt ljus över förälskelse, relationer och mycket annat. Ännu känns det dock avlägset att efterfråga gentester om man är på jakt efter en partner, nära vänskap eller kanske till och med en bra chef.

Relationer – himmel eller helvete? Ingrid Tollgerdt Andersson

Spegelneuroner

Ett av de mer spännande områdena för att förstå människor och deras beteende är forskningen kring spegelneuroner. I boken Relationer – himmel eller helvete? görs en omfattande analys av spegelneuroner. Förenklat uttryckt handlar det om vår förmåga att förstå och läsa av situationer och andra människor. Kärlekens hemliga mysterium och varaktigheten av ett förhållande verkar ligga i att spontant, och utan besvär, uppleva konsten att känna av den andra. Att ha förmågan att läsa av sin älskade och att markera vad man uppfattat. Relationer som tagit slut utmärks av en brist på speglande beteenden, enligt Joachim Bauer.

Spegelneuronernas reaktioner påverkar inte enbart parrelationer utan har stor betydelse på livets sociala scen. Dessa utgör sannolikt en viktig del i det man kallar social kompetens. Spegelneuroner antas ha betydelse för relationsutveckling av olika slag och då även i arbetslivet. Ett väl utvecklat spegelneuronsystem har säkert ett finger med i spelet när det handlar om jobbrelationer och att göra karriär.

Brister i systemen av spegelneuroner påverkar även den empatiska förmågan. Om man saknar förmågan att känna med sin partner är risken stor att det skapas en destruktiv och tärande relation. I extremfallet har vi då psykopaten som nästan helt saknar förmåga till empati. Studier har visat att barn med autism har svaga reaktioner i sina spegelneuroner. Reaktionerna är svagast hos de barn som har störst problem i sociala situationer (Forskning & Framsteg/ Per Snaprud). Personer med en extrem personlighet, till exempel Aspbergers har ofta svårt att hantera det sociala spelet.

Det är intressant att dra paralleller till kroppsspråket. Många forskare menar att det ordlösa språket står för mellan 70-90 procent av vår kommunikation. Även här handlar det om att läsa av andra, men också att få insikt i vad det egna ordlösa språket betyder. Ett av de tydligaste tecknen på attraktion är just spegling av varandras kroppsspråk. Den ene lyfter armen, tar sig bakom nacken, den andre gör likadant om man gillar varandra. Omedvetet speglar man varandras kroppsspråk. Ju mer man gillar varandras desto intensivare spegling. Förälskade blir som kameleonter. De speglar varandras kroppsspråk hela tiden, vilket gör det lätt för ett tränat öga att se vilka som är förälskade i varandra.

Spegelneuronernas funktion upphör heller inte att vara centrala även då förälskelsefasen övergått i en djupare kärleksfas. Att ta del av partnerns sinnesstämning, önskningar och att förmedla detta till den andre med ord, gester eller handling innebär att tilliten i ett förhållande blir starkare. Vi har olika intuitiv förmåga, emotionell lyhördhet och empati. Det påverkar vår förmåga att förstå andra människor. Att förstå och känna med andra gör oss till och med lyckligare.

Kan man då utveckla och förbättra sina relationer? Ja, självklart. Precis som man måste underhålla och sköta en trädgård eller sig själv och sin kropp så behöver relationer vårdas och underhållas. Det kan vara lätt att glömma när man rusar på i livets karusell. Ibland kan det behövas hjälp på vägen och i Relationer – himmel eller helvete – presenteras en enkel metod för hur man kan utveckla och förbättra en relation.

Till hemsidan för Ingrid Tollgerdt Andersson

Till Ingrid Tollgerdt Anderssons blogg

Ingrid Tollgerdt Andersson

 

 

 

Elisabeth Jönsson, ansvarig utgivare

www.punctumsaliens.se drivs av Elisabeth Jönsson. Elisabeth har en bakgrund som journalist, kommunikationsansvarig och egen företagare och är idag verksam som gymnasielärare i media och kommunikation. Även författare, musiker och kulturentreprenör som, när andan faller på medverkar i, ibland även arrangerar, olika former av kulturevenemang. Kärleken till orden, ett brinnande intresse för kultur och olika livs- och samhällsfrågor parad med en stor nyfikenhet på de digitala mediernas möjligheter ledde hösten 2010 till starten av inspirations- och kulturprojektet Punctum saliens. Projektet syftar till att lyfta estetiska och humana värden, väcka skaparglädje och ge själslig inspiration och livskraft. 2014 föddes Liv&Tanke Förlag. Boken Mer Människa - tankar om livet och den tid vi lever i, som gavs ut våren 2016, är den första i förlagets regi. Punctum saliens är med på Tidskrift.nu, samlingsplatsen för Sveriges kulturtidskrifter. Elisabeth Jönsson är medlem i Författarcentrum Syd, Smålands författarsällskap, Sveriges Författarförbund, Musikcentrum Syd och STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *