Dans och skratt får oss att samarbeta, Jan Torége

Dans och skratt får oss att samarbeta. Jan Torége är statistiker och nationalekonom och arbetar som utredare på Sveriges Kommuner och Landsting. Jan har skrivit ett flertal idéskrifter kring lokal utveckling.I dem lyfter han fram mjuka faktorer som tillit, tolerans och människors förmåga att samarbeta med varandra som avgörande för en orts eller kommuns utveckling.

I aktuellt gästinlägg för Punctum saliens skriver Jan Torége om hur sociala markörer som dans och skratt skapar just samhörighet, tillit och tolerans.

Dans och skratt får oss att samarbeta

 av Jan Torége

Det speciella med oss människor är att vi kollektivt förmår och tycker om att röra oss i takt till musik. Författaren Lasse Berg har i sina böcker om samlar- och jägarfolken beskrivet dansen som något väldigt centralt för oss människor, inte minst i syfte att möta andra stammar och andra människor än de cirka 30 personer som vi normalt levde tillsammans med i den egna stammen.

Sannolikt är det så att dansen skapade tillit mellan olika stammar. Man träffades för religiösa ritualer, där dansen var en central del och för att träffa partners. De grupper som bäst kom överens med andra stammar hade också bäst chanser att överleva långsiktigt. De förmådde samarbeta och undvek att hamna i konflikter. Troligen var dansen ett av de viktigaste uttrycken för denna livsnödvändiga gemenskap.

Den andra sociala markör som troligen i hög grad utvecklade oss människor som sociala varelser var skrattet. Även här har Lasse Berg följt hur Sanfolket i Kalahariöknen har levt fram till modern tid. Han har intervjuat gamla människor från Sanfolket, och även äldre från andra ursprungsbefolkningar, om hur man levde förr i tiden när de var unga.

Vi mår bra av att skratta

Dans och skratt får oss att samarbeta

Att sitta runt lägerelden och berätta roliga historier och skratta över att någon utryckt något osedvanligt roligt (överraskande ofta med sexuell anspelning enligt Lasse Berg) är centralt för att svetsa samman människor. Enligt forskaren och antroprologen Oliver Scott Curry finns det ingen annan social markör som får människor att slappna av och samarbeta lika bra som att skratta tillsammans. Det är inte av en slump som föreläsare ofta inleder sina föredrag med en lustig anekdot eller ett skämt. Det får publiken att slappna av, bli vänligt inställd till föreläsaren och förhoppningsvis ta till oss lite mer av vad hen säger.

Det är kanske inte så konstigt att det som får människor att samarbeta bra även nu är sådant som människor gjort gemensamt under väldigt lång tid. Vi har dansat , vi har sjungit, vi har spelat, vi har ätit och vi har skrattat tillsammans. Vi har också jagat tillsammans. Det kanske är svårare att föra över till modern tid och de ideal som många har idag kring djur och vapen. Men jägarna kanske har en poäng ändå som vi andra inte riktigt förstår.

Fotograf: Jan Torége

Det spelar ingen roll vem du är

Dans och skratt får oss att samarbeta

I boken Den ensamme bowlaren, som handlar om det sociala kapitalets betydelse för samhället, lyfter författaren Robert Putnam speciellt fram körsången som tillitstärkande. De flesta former av föreningar och frivilliga gemenskaper är bra, förutom de som omfattar kriminalitet och fanatism. Men de former som är bäst är de som är sprungna ur ett gemensamt intresse där det inte spelar någon roll vem du är. Du kan vara gammal eller ung, rik eller fattig, man eller kvinnor och från olika kulturer. Det spelar ingen roll vilka övriga intressen eller värderingar du har. Dans, sång, musik, skratt och mat kan alla dela med varandra.

Om det är så att dessa sociala markörer kan skapa psykologisk trygghet, välvilja gentemot varandra och ökad samarbetsförmåga, så borde väl denna kunskap även kunna användas i integrationssyfte? Jag vet att det redan idag finns sådana lyckade projekt, till exempel kören The Rockin` Pots i Östersund. Kören består av svenskfödda som sjungit i kör sedan länge och nyanlända som bor, eller har bott, på en flyktingförläggning i Östersund.

Ni läsare kanske känner till fler lyckade integrationsprojekt som omfattar dans, sång, musik, humor eller mat som förtjänar större uppmärksamhet? Jag har en Facebooksida och en blogg om tillit där jag gärna tar emot tips om sådana initiativ. Även alla som rent generellt är nyfikna på eller intresserade av mekanismerna bakom tillit är givetvis också välkomna på besök!

Jan ToregeOm Jan Torége

Jan Torége har skrivit ett flertal idéskrifter kring lokal utveckling och värdet av mjuka faktorer som avgörande för en orts eller kommuns utveckling. År 2015 skrev han den uppmärksammande boken Tillit och Tolerans för organisationen Arena för Tillväxt. Jan har en blogg och en Facebooksida där han skriver om tillit, tolerans och det sociala kapitalet. Han är även en uppskattad föreläsare.

Bloggen Socialt kapital

Facebooksidan Facebook/Socialt kapital

The Rockin` Pots

 

Tillit och Tolerans

Boken Tillit och tolerans

Tillit och Tolerans av Jan Torége på uppdrag av Arena för Tillväxt.

 

 

Elisabeth Jönsson, ansvarig utgivare

www.punctumsaliens.se drivs av Elisabeth Jönsson. Elisabeth har en bakgrund som journalist, kommunikationsansvarig och egen företagare och är idag verksam som gymnasielärare i media och kommunikation. Även författare, musiker och kulturentreprenör som, när andan faller på medverkar i, ibland även arrangerar, olika former av kulturevenemang. Kärleken till orden, ett brinnande intresse för kultur och olika livs- och samhällsfrågor parad med en stor nyfikenhet på de digitala mediernas möjligheter ledde hösten 2010 till starten av inspirations- och kulturprojektet Punctum saliens. Projektet syftar till att lyfta estetiska och humana värden, väcka skaparglädje och ge själslig inspiration och livskraft. 2014 föddes Liv&Tanke Förlag. Boken Mer Människa - tankar om livet och den tid vi lever i, som gavs ut våren 2016, är den första i förlagets regi. Punctum saliens är med på Tidskrift.nu, samlingsplatsen för Sveriges kulturtidskrifter. Elisabeth Jönsson är medlem i Författarcentrum Syd, Smålands författarsällskap, Sveriges Författarförbund samt Musikcentrum Syd.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *