Skrivkursen, en stund för inspiration och reflektion

Mer Människa inspirerade skrivkursdeltagare

Skrivkursen, en stund för inspiration och reflektion. Att gå en bra skrivkurs kan vara välgörande för ens egen skrivutveckling.  I föregående inlägg under rubriken Skriva med hjärtat skrev Maud Granholm om en skrivarcirkel som hon varit ledare för, i regi av studieförbundet Vuxenskolan, våren 2017. En av uppgifterna i skrivarcirkeln var att författa en reflekterande text utifrån boken Mer människa: Tankar om livet och den tid vi lever i.

Ingen av deltagarna hade tidigare läst boken. Maud Granholm läste högt ur kapitlet ”Hitta hem i sin egen takt”,  ett stycke som bär underrubriken Tjuren Ferdinand”. Deltagarna skrev sedan fritt ner sina tankar, utifrån innehållet Maud läst, med stöd av följande citat:

”Att så ofta som tillfälle bjuds sätta sig under en korkek

och lukta på blommorna är kanske inte så gångbart i längden.

Det kan ha sitt pris. Men det är en verklig ynnest, en lyx, att då

och då unna sig en och annan Ferdinandstund.”

Elisabeth Jönsson

och tre frågor:

Behöver vi zoner i livet som ger utrymme för reflektion?
Brukar du unna dig en Ferdinandstund ibland?
Har du någon favoritkorkek (favoritplats)?

Foto: Elisabeth Jönsson.

Maud Granholm

Skrivkursen, en stund för inspiration och reflektion

Deltagarna gjorde personliga tolkningar och Maud Granholm berättar om reflektioner kring social status, hälsa, favoritkorkekar, fabler och den svenska folksjälen. Hon avslutade skrivuppgiften med en gruppdiskussion kring ämnet som alla, uppger Maud, ansåg vara viktigt och aktuellt.

Varmt tack Maud Granholm och till alla skrivkursdeltagare som så fint satte er in i det jag skrivit. Några texter från sammankomsten då Tjuren Ferdinands livsstil stod i fokus har du möjlighet att läsa i detta inlägg. Texterna publiceras med tillstånd av skribenterna.

”Det kan och är säkert också mycket hälsosamt för ens mentala hälsa att ibland stänga av detta sociala brus….”

Bokens författare anser att man ibland behöver unna sig lugna stunder för sig själv, där hon använder tjuren Ferdinand som exempel. Med tanke på den tid vi lever i idag, med alla sociala medier där det läggs ut bilder på vad man skall äta till frukost, lunch och middag och all den hetsjakt efter social staus, vältrande i ”kolla hur bra vi har det” med ”mysfredag och myslördag” så kan jag inte annat än hålla med författaren. Det kan och är säkert också mycket hälsosamt för ens mentala hälsa att ibland stänga av detta sociala brus och göra som Tjuren Ferdinand, att ibland sätta sig ned under eken och bara vara och ta det lugnt och lukta på blommorna.

                                                                                          Håkan Wedin

…..vi måste börja unna oss en stund för oss själva och vår egen eftertänksamhet,….

Författaren menar i sin text att vi behöver ensamma stunder för reflektioner om våra liv. Om vi lever rätt i vår samtid eller om vi istället likt tjuren Ferdinand sitter vid korkeken och tar det lugnt, reflekterar över livet och tillvaron. Visst mår man bra av att dra sig tillbaka i bland en stund för sig själv, finna sin egna korkek i sin nedsuttna fåtölj, i hemmets lugna vrå.

Jag håller med författaren att vi måste börja unna oss en stund för oss själva och vår egen eftertänksamhet, i den hårda tuffa verklighet som vi hela tiden ser runtomkring oss både globalt och lokalt.

                                                                                         Jan Nordmalm

På så vis speglar han enligt min mening den svenska folksjälen,……

Och en längre reflektion av Johan Bergström med en gedigen källförteckning. Tack för den också. Johan Bergströms källförteckning finns att ladda ned i PDF-format via följande länk/PDF Kallor Johan Bergstroms reflektion Tjuren Ferdinand

Johan Bergström skriver:

Berättelsen är otroligt populär i Sverige, speciellt Disney-filmen från 1938. Just Ferdinand var min personliga favorit i den ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” tv-special, den julkavalkad som av en märklig tradition sänds i Sverige på varje julafton sedan 1960. Ferdinand togs bort 1982 men kom omedelbart tillbaks efter massiva protester från den svenska befolkningen, som sällan upprörs över något, men detta var tydligen ett för stort ingrepp i julfirandets traditioner. Nu ska det även bli långfilm av berättelsen och tydligen med anti-fascistisk prägel. Detta eftersom den berättelse som sagan bygger på utspelar sig strax före spanska inbördeskriget (1936-1939) som ledde till att Spanien leddes av Francesco ”El Caudillo” Franco fram till 1975.

Fabler med förmänskligande av djur (det fina ordet för detta är antropomorfism) är sen en lång tid tillbaks tradition i sagovärlden. En fabel är en kort effektiv berättelse, som inte behöver vara sann. Den vill lära ut något, en sensmoral. Sensmoralen är besläktad med betydelserna sedeslärande, budskap och generalisering.

Tjurfäktning är ett otroligt farligt iscensatt skådespel. Min mor skrev en gång en uppsats där hon skrev fel och skrev tjurplågning istället för tjurfäktning. För detta fick hon extra poäng av läraren. Tjurarna som används för tjurfäktning kallas stridstjurar. De föds upp i fyra till fem år för att bli riktigt massiva, med skarpa horn och vägandes runt 500 kilo.

De flesta tjurar går bara en match så att säga, men har ett fantastiskt liv fram till dess. Tjurfäktarna lever även de med livet som insats, det händer att de dödas eller skadas allvarligt. Förra året (2016) dog matadoren Victor Barrio, i en tjurfäktningsduell, senaste gången före det som någon matador dog var 1985 i Madrid. Vi har även tjurrusningarna i Spanien som även de är mycket farliga. Det skulle vara intressant att se hur förhållandena på risk sprider sig mellan tjurarna och tjurfäktarna. I USA har vi cowboys som rider på tjurar. Allt är ritual, det har med fara, möte med döden, erövrande av manlighet att göra.

Sett i kontexten är fabeln gjord så att den tycks ha något att säga om våld kontra fridsamhet. Ferdinand är mycket mild, timid och fridsam. I allafall tills något retar upp honom, som biet gör! På så vis är han lite lik Bamse, som är ”världens starkaste björn”, men även väldigt snäll. Bamses devis är ”är man stark, måste man också vara snäll”.

Ferdinand är när han blir retad fruktansvärt stark, starkare och elakare än alla de andra tjurarna. Men han är oftast på gott humör och gillar mest kontempolation. Likt en mindre upplyst Buddha sitter han under eken och mediterar (vi vet inte över vad). Han meddelar inte sina upptäckter, lite som Peter Sellers i Välkommen Mr Chance kanske han misstas för en stor profet. Han sköter sitt eget, så länge de andra sköter sitt. Stark och tyst. På så vis speglar han enligt min mening den svenska folksjälen, svåra att reta upp, men Gud bevare oss för nordmännens raseri! Är det därför Ferdinand är oss så kär?

                                                                                       Johan Bergström

Evenemang med anknytning till innehållet i Mer Människa: tankar om livet och den tid vi lever i, recensioner, publicitet  med mera finner du via sidan Mer Människa.

 

 

 

  

Elisabeth Jönsson, ansvarig utgivare

www.punctumsaliens.se drivs av Elisabeth Jönsson. Elisabeth har en bakgrund som journalist, kommunikationsansvarig och egen företagare och är idag verksam som gymnasielärare i media och kommunikation. Även författare, musiker och kulturentreprenör som, när andan faller på medverkar i, ibland även arrangerar, olika former av kulturevenemang. Kärleken till orden, ett brinnande intresse för kultur och olika livs- och samhällsfrågor parad med en stor nyfikenhet på de digitala mediernas möjligheter ledde hösten 2010 till starten av inspirations- och kulturprojektet Punctum saliens. Projektet syftar till att lyfta estetiska och humana värden, väcka skaparglädje och ge själslig inspiration och livskraft. 2014 föddes Liv&Tanke Förlag. Boken Mer Människa - tankar om livet och den tid vi lever i, som gavs ut våren 2016, är den första i förlagets regi. Punctum saliens är med på Tidskrift.nu, samlingsplatsen för Sveriges kulturtidskrifter. Elisabeth Jönsson är medlem i Författarcentrum Syd, Smålands författarsällskap, Sveriges Författarförbund, Musikcentrum Syd och STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå).