Skapa och våga mer i skolan, men hur?

Skapa och våga – om entreprenörskap i skolan

Det är titeln på en bok i pocketformat utgiven av Skolverket. Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom all utbildning – i förskolan, grundskolan och på gymnasiet.

Hur kommer det sig att entreprenörskap har blivit så viktigt inom skolan? I boken lyfts flera orsaker fram såsom globlisering,  konkurrens, tillväxt,  sysselsättning eller regional utveckling. För den enskilde eleven och läraren handlar det om att lyfta fram de kompetenser och kunskaper som behövs för att möta morgondagens samhälle.

Våren 2009 antog regeringen en nationell strategi som bar rubriken Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Begreppet entreprenörskap förklaras utifrån denna strategi i boken Skapa och Våga på följande sätt:

” …om att utveckla nya idéer och omsätta dessa till något värdeskapande i exempelvis företag, offentlig verksamhet eller föreningsliv. Entreprenöriella kompetenser,såsom att se möjligheter, ta initativ och omsätta idéer till handling ansses värdefulla för individen och för samhället i vid bemärkelse”  ( s 12-13)

Denna fina lekplats har Isak och Elias gjort på träslöjden helt efter sina egna idéer

Nyskapande risktagare

En entreprenör är en individ som företag sig något, är nyskapande och risktagande, kan organisera och utveckla nätverk samt ser möjligheter istället för problem. För oss som arbetar inom gymnasieskolan är stödet för dessa egenskaper en möjlighet. Det kommer att krävas i många fall en förändrad syn på undervisning, på kunskap och på våra elever. De lärare som inte vill samarbeta, arbeta problemlösande, tematiskt och ämnesövergripande kommer att få det jobbigt i den nya gymnasieskolan. Påståenden jag känner att jag får stöd för i boken Skapa och våga .Utgångspunkten är också att entreprenörskap handlar om mer än att driva företag. Begrepp som kreativitet och mod kopplas till entreprenörskap skriver man i Skapa din arena.

Med Ungentreprenör är syftet att inspirera ungdomar att hitta nya vägar och pröva något nytt här i syfte att tjäna egna pengar.

Önsketanken lyfter också fram förmågan att se möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara möjligheter.Ett koncept som riktar sig till barn i förskoleåldern

Framtidsfrön bidrar med kunskaper om hur skolan kan arbeta tematiskt med samverkan skola/näringsliv, träna på att driva företag, producera egna radioprogram, arrangera utställningar, uppfinna egna lösningar med mera.

Lyhördhet och kreativa ”klassrum”

När jag läser boken blir jag glad. Mina tankar går till John Dewey som framhöll , ”learning by doing” en aktivitetspedagogik där teori och praktik ,reflektion och handling hänger ihop.

I boken Skapa och Våga läser jag

”Betydelsefullt i detta sammanhang blir framförallt hur lärare kan relatera styrdokumenten till teorier om företagsamt lärande och utveckla ett förhållningssätt som stimulerar elevers mod och kreativitet.” Jag läser vidare att det för detta krävs variation i undervisningen, att elever får vistas på andra arenor än i klassrummet och att en lärare som ska arbeta företagsamt måste våga ”släppa loss”. ( s 24 )

Vad det handlar om här menar jag är en förmåga till lyhördhet för det oväntade som så ofta kan ske i ett kreativt klassrum.

För gymnasieskolan finns också konceptet Ung företagsamhet som jag själv har erfarenhet av.

Men förstår jag skriften Skapa och Våga rätt så inrymmer entreprenörskap i skolan inte i första hand  att i skolan lära sig att driva företag. Nej, det handlar om att utveckla entreprenöriella kompetenser. För detta krävs att vi som arbetar inom skolan än mer än idag vidgar våra perspektiv gentemot omvärlden för att finna samverkansformer mellan skola, näringsliv och offentliga samhället. I slutet av boken finns flera konkreta exempel på konkreta projekt som främjar ett entreprenöriellt lärande.

Hur ser du på entreprenörskap i skolan? Är det bra eller dåligt? Varför? Vilka fördelar och nackdelar kan finnas?

Elisabeth Jönsson, ansvarig utgivare

www.punctumsaliens.se drivs av Elisabeth Jönsson. Elisabeth har en bakgrund som journalist, kommunikationsansvarig, egen företagare och är idag verksam som gymnasielärare i media och kommunikation. Hon är också författare, musiker och kulturentreprenör som, när andan faller på, medverkar i, ibland även arrangerar, olika former av kulturevenemang. Kärleken till orden, ett brinnande intresse för kultur och olika livs- och samhällsfrågor och en stor nyfikenhet på de digitala mediernas möjligheter ledde hösten 2010 till starten av inspirations- och kulturprojektet Punctum saliens. Projektet syftar till att lyfta estetiska och humana värden, väcka skaparglädje och ge själslig inspiration och livskraft. 2014 föddes Liv&Tanke Förlag. Boken "Mer Människa - tankar om livet" och den tid vi lever i, som gavs ut våren 2016, är den första i förlagets regi. Punctum saliens är med på Tidskrift.nu, samlingsplatsen för Sveriges kulturtidskrifter. Elisabeth Jönsson är medlem i Författarcentrum Syd, Smålands författarsällskap, Sveriges Författarförbund, Musikcentrum Syd och STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå).